oneamongallstars.blogg.se

Ärlighet?

Kategori: Tankar och åsikter

Jag kanske ska sluta vara så himla ärlig. 
Många säger att man kommer längst på ärlighet men många som säger det använder det inte själv. 
Om någon skulle fråga mig om dens tröja är snygg och den är ful i mina ögon så skulle jag säga det.
Man säger ju inte att människan är ful, tröjan är ful. 
Jag skulle hur som helst säga vad jag tycker och det är kanske det som får folk att bli rädda för mig?
Jag vågar säga vad jag tycker och känner.
Frågar någon mig om hur jag mår så är jag ärlig fast i vissa fall vill man inte prata med folk om sådant.
I dom fallen ber jag väl om att få vara fred eller att jag inte vill snacka om det.

Frågan är om det är fel av mig?
Folk skrämmer sig nog av min ärlighet?
Är det för dom är osäkra över sig själv varför jag skrämmer dom?
Det får mig att fundera om det är därför folk inte riktigt vågar prata med mig?
Om det beror på osäkerhet, så måste många tro att jag är säkrast i världen?
Fast samtidigt kanske folk upplever mig otrevlig med min ärlighet?
Frågan är då?
Är det verkligen värt att vara ärlig?

Från min sida så är det helt rätt. 
Om man kommer på en lögn så kommer det fram förr eller senare och då kanske den lögnen uppfattas mycket värre än vad ärligheten hade gjort i början, tror då jag.
Jag snackar om min erfarenhet från mitt korta liv. 

Ärlighet för mig, handlar mycket om att man kan stå upp för sig själv. 
Om jag gjort något dumt så erkänner jag det.
Ibland måste man självklart hålla munnen om vissa saker så man inte sårar någon men i sådana fall är det bra ibland att höra sanningen. 

Om man ska säga såhär.
Jag vill vara ärlig och jag är inte perfekt, så ibland ljuger jag men jag vill verkligen säga att det är väldigt sällan, i mina ögon så är det väldigt sällan.
Istället för att ljuga så brukar jag inte säga något alls, i vissa fall och då är det för jag inte vill såra eller göra någon något dumt.

Ärlighet har både för och nackdelar som många andra saker men jag tror inte att man kommer långt med lögner och jag tror verkligen att man kommer få sota för det i framtiden.
Med min ärlighet så hoppas jag verkligen att jag kommer tjäna på det.
Någonstans hoppas jag då det. 

Tyvärr så kommer vissa extremt långt med lögner men dom människorna kommer få det svårt sen.
Ja, jag tror det och hoppas det. 

Sen så kan det vara bra med vitalögner ibland.
Vitalögner är bra jämfört med lögner i alla fall.
Vitalögner använder jag då jag inte vill såra någon och framför allt skydda någon. 
Saker som inte hör till ens egna liv bör man inte säga till någon även fast en människa frågar. 
Först tycker jag att det är fegt av människan som frågar men i vissa fall förstår jag den människan, i fall hen är orolig för den människan som den frågar om. 

Så ärlighet/lögner/vitalögner är svårt.
Ärlighet är viktigt för mig och jag tror som många andra säger att man kommer längst med det. 
Mina föräldrar säger och tycker det också, det är väl därför jag tycker det också.

Som sagt, ibland ska man bara knipa igen men ja.
Ärlighet det är bra//Malin :)




Tiden går för fort för mina planer och tankar!

Kategori: Just normal

Tiden går så extremt fort men ändå väldigt segt.
Jag har massa saker jag vill göra och ibland hinner jag inte göra något av det jag planerat in på en vecka.
Jag funderar varför det blir så?
Har så mycket jag vill göra, har planer att baka till folk bland annat, måla också...
Och så blir inget av...

Idag har jag inget annat val än att plugga eftersom jag har matte prov imorgon vilket känns otroligt trist och jobbigt. 
Jag har inte ens hunnit läsa klart min favorit bok.
Sen har jag varit så otroligt trött och less men detta beror ju på att jag också varit sjuk.
NU har jag åkt på en förskyldning.
Det suger verkligen och jag var sjuk förra veckan och missade ganska så himla mycket lektioner då, så jag har nästan inget annat val än att vara på skolan, särskilt om jag vill klara matte provet. 

För tillfället, ja.
Jag är TRÖTT.
Jag ska sova, plugga och dricka te då jag kommer hem.
Förvånar mig inte om jag råkar sätta mig framför datorn för att spela :$
Jag håller verkligen på att bli beroende av wow.
World of warcraft.
Sitter och spelar nästan 5-6dagar i veckan nu.
Olika beronde på om man har lust.

Jag tycker det är ganska intressant hur det gått så fort för mig att bli så spelsugen.
Dom som kände mig för två-tre år sedan vet hur mycket jag hatade wow och nu spelar jag det xD
För mig är både älska och hata väldigt starka ord, så när jag säger dom orden så menar jag det verkligen.
Men i detta fall, för några år sedan.
Då kan jag ju inte ha hatat wow.
Men sådant kanske ändras med åren.
Man kanske börjar hata det mindre eller bry sig mindre om saken och så till slut så är man neutral till saker som man förut avskytt?
I mitt fall så slutade jag bry mig att wow existerade i min familj och det är kanske därför jag nu gillar det?
Största anledningen till att jag börja spela, är väl egentligen min pojkvän som blev så sugen på att spela då mina föräldrar och syskon ville att han skulle spela.
Så jag började spela igen för hans skull egentligen?
Fast det ledde ju till något bra eftersom nu spelar jag detta spel och tycker det är väldigt roande :P
Hmm...

Hur som helst så måste jag försöka börja fokucera på matte så jag klarar av provet imorgon.
Min trötta hjärna lär kanske lägga av men det är värt det om jag klarar det.
Ja, godnatt.
Eller jag menar ju självklart hejdå ;)
Tills nästa gång, KRAM!//Malin :)